Längtar
Jag längtar tillbaka till livet före humörsvängningarna
Jag längtar till att röra mig obehindrat utan magen, andfåddheten och foglossningen.
Jag längtar efter en normal nattsömn där jag kan sova utan kramper & en arg bebis som sparkar sönder min livmoder inifrån.
Jag längtar efter att ha på mig mina gamla kläder istället för de få fula plagg som passar nu.
Mest längst jag efter att "vara min egen" ...utan en annan individ i magen...puuuuh :-(
Jag vill vara ensam för en liten stund, bort från fostret...så långt som möjligt... ååååh måtte den sista tiden gå fort!!
