Improve Your Life

40 dagar kvar!

2014-06-12 i Allmänt, Gravid,

Denna graviditet har varit allt annat än förväntad vare sig med besvären, kroppsliga förändringar eller hur snabbt den fortlöpit. Sanningen är att jag inte räknar dagarna med denna graviditet, men var tvungen att kolla nu för att uppdatera mig. Jag säger Alhamdo le Allah för välsignelsen att bli gravid för det är många som inte kan bli det.
 
Ändå återstår faktum med täta sammandragningar sedan 4e månaden och som ökar i intensiv takt, foglossning, ryggsmärtan, tröttheten pga sömnlösa nätter (obekvämt hur jag än vände o vrider kroppen), grinigheten och svullen kropp...mm. Det är tufft! Tuffare än jag räknat med denna tredje mage. Så att ha en make som gör allt i sin makt att underlätta livet för mig de sista veckorna är mer än uppskattat. Alhamdo le Allah för han! För att inte tala om.vilken hjälp min kära son är...han vaktar Nathalie när jag är allt för orkelös och behöver sova bort smärtan en halvtimme. Han är nu tretton år mashallah och kan sköta mycket i ett hem när man ger honom instruktioner.
 
Nathalie har varit påverkad av mitt tillstånd till o från.. Hon känner och förstår att det bor en bebis i magen på mig, har medlidande när jag får ont, hjälper att plocka leksakerna när vi lekt färdigt :-) så gulligt och så moget älskade dotter. Men tålamodet mitt tryter speciellt när vi tjejer trängs i köket för att laga en måltid. Jag märker att mitt intresse för matlagning är ett minne blott. Det bakad inte längre i vårt kök, det lagas fiskpinnar med kokt potatis med eller utan sås ibland! Huuua, ja så rysligt illa är det vissa dagar. Tack o lov säger jag för färdig mat. Mina händer känns skakigare än nånsin, och mamma hjärtat oroar sig varje gång Nathalie står nära mig vid matlagning...tänk om jag tappar kniven när hon är där...vilket jag gör till o från. Jag till o med spiller på mig som en två åring när jag äter haha. Inga starka nerver som förr här inte. Hur ska det gå sista månaden. Jag skäms att säga det men det är sant. många glas vatten har spillts, och många tallrikar spruckit ....
 
Nåja om cirkus 40 dagar är ungen ut ur min kära kropp och jag kan äntligen återfå min balans! Förstår ni hur mycket jag längtar!!!? Någon kanske tänker hur egendomligt det låter i min beskrivning men sanningen är att jag är så självuppofrande annars, och det som karaktäriserar mig under mina graviditeter är starka hormon rubbningar som inte låter mig njuta av bebisen :-/ Men när bebben verkligen är född, då är jag som en annan person. Hela min själv vigs åt det nya livet. Men just nu är det mer så att jag är "besvärad" än harmonsik glad som många utmålar en gravididtet över bloggvärlden! Med rosaskimrande bilder på sina halvnakna kroppar, med rosenröda kinder (med photpshop eller kraftig smink) och breeeeda leenden sprider "en del" gravida sin "falska" propaganda så det nästan ryker ur öronen på mig.
 
Ja, jag dissar det totalt för sanningen är inte alls så gott folk. Ni som inte har varit gravida vet INGENTING om hur det verkligen ÄR. Oros tankar om Bebisen, smärta i kropp, humörsvängningar, med miljoner andrA symptom. Men så behöver det inte alltid vara, många upplever inte denna period som jobbig eller besvärlig och tur nog det för detta önskar jag inte ens min värsta fiende (besvären alltså)
 
Over & out från den trötta sidan av planeten!
Jasmin

Ett år efter kejsarsnittet

2014-04-04 i Allmänt, Gravid, Hälsa,

Hej raringar!
Hittade det här inlägget i utkastmappen där den hade legat i väntan på publicering. Den fick formuleras om och kortas ned för smidigare läsning.
 
Så här långt efter snittet har jag bara det ljusa ärresom påminner om bikinisnittet som det hetr. Vi fick rådet att vänta ett år med nästa graviditet, allt för att livmodern och såret ska återhämta sig. Men jag har läst om kvinnor som fått sitt andra barn på årsdagen av den första kejsarsnittet! Så visst går det att ha täta förlossningar på det sättet. Ibland har jag känt en stickande känsla i ärret med det är bara pga det växande magen. Jag är nu i vecka 24 med mitt tredje barn. Magen är inte särskilt stor, vilket är väntat för jag tenderar att inte samla på mig vatten eller nämnvärd extra övervikt, endast lite fostervatten, moderkaka och så bebisen så klart :)  
En förlossning med kejsarsnitt där bebis precis fått träffa omvärlden. Foto: Salim Fadhley

Första dagarna efter snittet
Snittet tog några minuter. Det blev spinalbedövning som släppte inom 3 timmar om jag minns rätt.
Oh herre Gud vad ont jag hade de kommande fyra dagagrna. I en månad gick jag med en hållning a ala rullatorstant! Det kändes ofta att såret skulle spricka och jag skulle gå runt och bära på mina inälvor *skrattar*. Men agrafferna togs väl bort någon dag efter (hemma när en Bm kom på besök). Bm tyckte att läkningen gått fint tack vare att jag undvek all lyft förutom bebisen. Alhamdo le Allah blev det inga komplikationer what so ever efter snittet! Mitt råd är att inte tänka på snittet och leva som vanligt förutom att undvika tunga lyft, så inga livsmedelskassar eller lyfta barnvagnar!!
Mina magmuskler hängde dock inte riktigt med, vilket var mitt eget fel. Jag hade varken tränat ryggen eller magen innan och under graviditeten med Nathalie. Så vill ni slippa smärtorna ska ni träna dessa två, vilket är i och för sig självklart för att senare klara tunga lyft, amining, blöjbyten mm...
Känseln var nedsatt kring snittet första 2-3 månaderna men är fullt tillbaka nu. Det enda jag saknade var specifika övningar för oss kejsarsnittade, för jag fick bara den vanliga övningshäftet från sjukgymnasten. Övningarna var inte alls anpassade för någon som snittat bukmusklerna. Stor missnöje där! Men får ni svårt att röra er första  tiden ska ni omedelbart söka hjälp. Skulle magen svullna och ni får stora smärtor ta er direkt till akuten och undersök det, inte värt att ta nån risk.
 Personligen kommer jag välja föda det kommande barnet vaginalt. Jag har nu fått prova både metoderna och att ta det naturellt är bara att föredra av många många orsaker.
 
 Hoppas detta hjälpte er som funderat på livet efter snittet. Har ni frågor ställ de gärna så svarar jag så gott jag kan (givetvis råder jag med 1177 först om korrekt svar!)

Må väl älsklingar och ta hand om varandra :)

Babynest Klara!

2014-04-01 i Allmänt, Baby DIY, DIY, Gravid,

Och så här såg resultatet ut. Jag känner mig så nöjd trots små skönhetsfel här & där. Det är alltid lika spännande att använda material som jag har hemma istället för att köpa en opersonlig gåva som ändå inte kommer till användning.
Zenas är svartvitt och min nest har maken valt färgen på, turkost.
 
Egen notering:
Tutorial finns hos duktiga Anastasia.
Jag valde att trä på repet INNAN jag fyller nestet med stoppning. Det blir mycket lättare att dra repet då. Till stoppningen använde jag IKEAs Gosa kudde och det gick ungefär 1,5 kudde till varje Babynest.
Att använda vadd på rulle upplevde jag som opraktiskt för det gick knappt att stoppa in handen med min "lös" vadd. Så rullen hade varit nästintill omjöligt att få in speciellt där huvudet på bebisen ska ligga, runt hörnen. Huvudänden ska vara lite längre än sidorna. OBS! Barnet har svårt att reglera kroppsvärmen de första månaderna och måste därför inte ha huvudet täckt (inomhus). Till botten valde jag vadd på rulle som var mycket lätt att sy över och det fick en ganska häftig effekt när jag sydde på "snedden" för en mer professionell finish!   Följ Anastasias instruktioner punkt efter punkt för att slippa hoppa över ett moment och sprätta upp och sy om! Dvs ha inte lika  bråttom som jag hade :P
 
Summan av allt så var det ganska enkelt att skapa nestet.
Det krävdes lite tänkande och planering men gick galant.
Hoppas ni blev inspirerade att själva sy er egen istället för köpa färdigt.

Jasmin

Min profilbild

En glad och kreativ tjej i trettioårsåldern. Här följer ni mina tankar om livet, föräldraskap, inredning och DIY projekt. Jag skriver om sådant som berör mig och hoppas inspirera andra med ett och annat. Trevlig läsning och Välkomna!

Kategorier

Arkiv

Följ med!